Nu när jobben försvinner och tillväxten går ner, kan vi inte ta chansen att lägga ner tillväxtekonomin en gång för alla? Den ekonomiska tillväxten kommer ändå att gå ner, låt oss inte ödsla energi på att ge livsuppehållande behandling till en samhällsform som har visat sig oduglig för flertalet människor. Här om någonstans vore väl dödshjälp befogad.
Låt oss bara sluta konsumera. Det är så enkelt, det är ingenting du behöver göra, du behöver bara sluta göra. Nu har du den ursäkt du alltid har längtat efter för att slippa skaffa den där köksapparaten som grannen har. Du kommer att få mer pengar över. Du kommer att få mer tid över för dig själv och dina nära och kära när du har en ursäkt att säga nej till Ålandskryssningen. Du har faktiskt inte råd, och nu är det plötsligt OK att inte ha råd.
Krisen säger oss att det är dags att ändra livsstil. Den säger till oss att sluta hänga upp identiteten på att ha ett förvärvsarbete. Den ber oss att inte stå till arbetsmarknadens förfogande som det så fint heter, för så länge vi gör det ger vi näring åt myten om att vårt värde beror av att vi har ett "riktigt jobb". Det ska inte krävas två heltidslöner för att försörja en tvåbarnsfamilj, det har inte gjort det förut, det är ett post-industriellt sjukdomstillstånd inte en ekonomisk realitet.
Det går att leva enkelt. En hel del av våra utgifter och skulder är självpåtagna, det kan vi väl erkänna. Därför att det var så frestande att köpa nytt. Därför att det var pinsamt att barnen inte skulle få samma som kopmpisarna. Låt oss ta ansvar för våra svagheter så blir det lite lättare att ändra på sig sedan.
Kan vi inte bara säga hej och välkommen nya värld, och lägga ner stressfaktorerna och ta en gammal torr limpa och gå ut och mata fåglarna? Snälla?
onsdag 28 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar